Hemma.
Nu är jag hemma! Två långa månader har gått i det vakum Gunilla ibland kan kännas som men nu är jag hemma igen. Ytorna är stora, ingen kackerlacka finns i sikte och de där lugna dagarna man aldrig får på Gunilla är istället vardag. Har fortfarande mycket jetlag och är väldigt trött efter hela resan. Ska jobba lite under veckan, spendera så mycket tid jag kan med min syster och familj och försöka komma igång med allt hemmajoxande. En sak som är svår att smälta är att det är så lång tid och så mycket olika upplevelser att smälta. På lördag åker jag iallafall till västkusten igen för att återse min kära.
tagga!
